Yttrandefrihetspodden

Ett fönster till friheten: ICORN, fristäder och kampen för yttrandefrihet

”ICORN var som ett fönster som öppnades för mig när allt annat var stängt.” Det säger den syriske författaren Raafat Hekmat, en av gästerna i detta avsnitt av Yttrandefrihetspodden som handlar om fristadsnätverket ICORN.

ICORN ger författare, journalister och konstnärer skydd på säkra platser runt om i världen. När yttrandefriheten hotas i alltfler länder behöver fler personer ICORN:s skydd, men samtidigt försvåras nätverkets arbete av politiska beslut, bland annat i Sverige.

Raafat Hekmat, som har fått sin fristad i Stockholm, och som även tagit initiativet till det nybildade PEN Syrien, samtalar här med Karin Hansson som är nationell koordinator för ICORN i Sverige. Samtalet leds av Katarina Bjärvall, författare, journalist och ledamot Svenska PEN:s styrelse.

Joakim Medin och Sofie Axelsson Medin om de ödesdigra veckorna i turkiskt fängelse

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden möter vi journalisterna Joakim Medin och Sofie Axelsson Medin.

Joakim Medin greps och hölls frihetsberövad i Turkiet under sju veckor våren 2025, anklagad för flera brott som hade med hans journalistik och författarskap att göra. Hemma väntade hans gravida fru och kollega Sofie Axelsson Medin.

Nu berättar de om vårens mörkaste stunder, om sina farhågor inför den rättegång som väntar Joakim i januari, om riskerna för svenska journalister att rapportera från länder där demokratin rasar – men också om de ljuspunkter de trots allt ser.

Katarina Bjärvall, journalist, författare och ledamot av Svenska PEN:s styrelse, leder samtalet.

Joakim nämner i samtalet hans artikel i PEN/Opp om sina veckor i fängelse. Läs artikeln i PEN/Opp här.

Ord över Östersjön – samtal med Lena Pasternak

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden samtalar Kerstin Almegård med Lena Pasternak, verksamhetsledare på Östersjöns författar- och översättarcentrum. De pratar bland annat om den där mytomspunna båtturen i början på 1990-talet som la grunden till centret, och centrets roll för litteratur, författare och yttrandefrihet idag.

Är USA fortfarande en demokrati? Om yttrandefrihetens reträtt med Staffan I. Lindberg

Yttrandefriheten är den aspekt av demokratin som påverkats mest i den autokratiseringsvåg som pågår just nu, och trenden med av-demokratisering i världen är kraftigare idag än vad den var på 1930-talet.

I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-Deminstitutet som mäter demokratinivåer i världens länder.

Vad menade Staffan I. Lindberg när han sa att USA inte längre kan klassas som en liberal demokrati? Hur påverkar den utvecklingen oss i Sverige, och vad kan vi lära oss av den autokratisering som skett i Turkiet och Ungern de senaste åren? Vilka aspekter av demokratin ser V-Deminstitutet är på nedgång i Sverige?

Och vad kan varje enskild medborgare göra för att stå upp för demokratin?

Biblioteken i kulturkriget

Under de senaste åren har biblioteken seglat upp som nya arenor för det så kallade kulturkriget – inte minst i USA. Mycket tyder på att vi nu importerat detta kulturkrig till Sverige. Hur tar det sig uttryck här? Och vad kan vi göra för att stärka biblioteken och bibliotekarierna  i deras demokratiska uppdrag?

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Daniel Forsman, stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och Hanna Carlsson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéunversitetet som forskar om bibliotekets demokratiska uppdrag och hur det uppdraget nu utmanas.

Foto: Shutterstock/KevinchoPhotography

SPECIAL Dagen efter Trumps installation – vad händer nu?

För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige?

 

Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.

 

Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Hur mycket hat ska man behöva tåla i offentligheten?

Vem ska egentligen få höras och synas i offentligheten? Hur mycket hat ska man behöva tåla när man uttalar sig? Vad är det för skillnad på hot och hat? Vilka texter och böcker skrivs inte längre på grund av att människor tystnat? Och vad är egentligen en aktivist?

Den 22 september publicerade DN ett upprop om hot och hat mot personer i offentligheten – journalister, författare och forskare. Initiativtagare var filosofen Åsa Wikforss och Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård. I uppropet kunde man läsa vittnesmål om vad de undertecknade varit med om – det handlade om rena dödshot, trakasserier, utstuderat hat, islamofobi, antisemitism och sexistiska tillmälen.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden har Kerstin Almegård bjudit in två av undertecknarna, Sverker Sörlin och Fredrik von Malmborg, för att diskutera efterspelet. 

Journalisten Inas Hamdan om hot och hat

Sydsvenskanjournalisten Inas Hamdan har fått utstå av allvarliga hot och trakasserier till följd av sitt arbete. Hoten nådde en ny nivå efter hennes granskning av Palestinademonstrationer i Malmö när demonstranter samlades utanför hennes lägenhet och ropade hotfulla ramsor direkt riktade mot henne.

I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Inas Hamdan om de granskningar hon gjort och om hur de hot hon drabbats av påverkat henne både personligen och professionellt.

De farliga barnböckerna

Får man förbjuda böcker under förevändningen att ”vi måste skydda barnen”? Vågen av bokförbud som vi sett i USA de senaste åren handlar ofta om att just barn behöver skyddas mot olämpligt innehåll – men vem ska få bestämma vad som är olämpligt och inte? Kan barn- och ungdomslitteratur vara farlig?

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Författarförbundets nya ordförande tillika barnboksförfattaren Anja Gatu, och författaren och föreläsaren Inti Chavez Perez vars bok ”Respekt, en sexbok för killar” förbjudits i både USA och Sydkorea.

Foton: Robert Blombäck & Mari Carmen

Där man bränner böcker – ett samtal om förbjudna böcker med Ida Ölmedal

Varför förbjuds böcker och rensas ut från bibliotek? Vad innebär det att bränna en koran? Hur kan samma utsaga fällas för förtal på Instagram men skyddas när den skrivs i en bok? Kan litteratur vara farlig? 

I dagarna släpps Ida Ölmedals bok Där man bränner böcker, där hon djupdyker i fall av bokförbud genom historien.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar hon med Kerstin Almegård, som både är Svenska PEN:s ordförande och förläggare till Ida Ölmedals bok.

Rättelse: i avsnittet säger Ida Ölmedal att det var JK som slog fast att biblioteken måste ha ett allsidigt urval och inte får hänvisa till en mångfaldspolicy för att neka fjärrlån av ”invandringskritiska” böcker. Det var inte JK som slog fast detta, utan JO.